Två av vår samtids stora utmaningar är hur vi ska kunna rädda klimatet och hur vi ska kunna stärka välfärden. Det är bråttom nu, ifall vi vill kunna lämna över en bebolig planet till våra barn och barnbarn så behövs stora investeringar.
För Sveriges del är klimatsatsningarna på mellan 20-30 miljarder per år, detta är i all väsentligt helt nödvändigt och dessa satsningar måste göras. Men samtidigt har vi en välfärd som behöver resurser, vård, omsorg och skola behöver stärkas.
Många kommuner har en svår ekonomisk situation, där resurserna inte räcker till och välfärden riskerar att bli lidande. Därför behöver statliga medel tillföras till kommuner och regioner för att möta de problem som finns runt om i landet.
Idag har vi en väldigt låg statsskuld i Sverige, på gränsen till för låg i förhållande till vad som ger en sund stimulans till ekonomin. Vi har ett stort utrymme att nyttja för att kunna stimulera svensk ekonomi, för att kunna genomföra stora infrastruktursatsningar och vill jag mena, satsa på klimatinvesteringar.
Problemet är att det finanspolitiska ramverket och utgiftstaket sätter stopp för de satsningar som behöver göras. Att förändra ramverket och ta bort utgiftstaket är inte en i längden hållbar politik då det riskerar en situation där vi lånar till löpande kostnader. Det riskerar att i längden försvaga svensk ekonomi, krossa svensk välfärd och omöjliggöra de nödvändiga klimatsatsningarna.
Det är bara att fråga Moderaterna i Danderyd eller Tyresö vad som händer med ekonomin när man täcker löpande kostnader med engångsintäkter och lån. Det har inte fungerat och det har gått väldigt fort mot underskott i resultaten.
Däremot är klimatsatsningarna i det stora hela rena investeringar, med en bortre tidsgräns. Klimatinvesteringarna på 20-30 miljarder per år kommer vara nödvändiga under de kommande 20-30 åren. Därför blir det också långsiktigt hållbart att lägga dessa satsningar som just investeringar och lånefinansiera dessa.
Eftersom det är under en begränsad tid så riskerar man inte de långsiktiga negativa konsekvenserna som blir när man hela tiden ökar de löpande kostnaderna med hjälp av lånefinansiering.
Då skulle ett utrymme frigöras för de lika nödvändiga satsningarna på vår gemensamma välfärd. Ett ökat statligt åtagande i välfärden med uppåt 30 miljarder per år, utan några egentliga negativa konsekvenser för ekonomin, skulle kunna stärka kommuner som Tyresö ytterligare.
Även om vi i Tyresö har vänt utvecklingen och för 2019 kan visa ett stort överskott så vet vi att tuffare tider kommer. Vi vet också att det finns många kommuner och regioner som inte gjort Tyresös resa och inte kan sägas ha en långsiktigt hållbar ekonomi.
Genom att lånefinansiera utgifter som ändå är investeringar under en begränsad tid kan vi både göra vårt för klimatet och samtidigt kunna stärka vården, omsorgen och skolan. Det är ansvarsfull politik. Som tar ansvar för ekonomin, som tar ansvar för välfärden men också klarar av att ta det nödvändiga ansvaret för klimatet.
Anita Mattsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Tyresö
Foto: TN |