Fem frågor som avgör regionvalet

Imorgon avgörs, förutom riksdags- och kommunval, vem som ska styra Region Stockholm de kommande fyra åren. Regionen ansvarar för sjukvården och kollektivtrafiken – SL, pendeltågen, vårdcentralerna, akutmottagningarna. Sedan 2022 styrs regionen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet, med Vänsterpartiet som stödparti.

Nedan går Tyresö Nyheter igenom fem konkreta sakfrågor och hur de åtta partierna i regionfullmäktige svarar på dem, utifrån SVT:s valkompass 2026 och partiernas egna besked under valrörelsen.

1. Ska SL-kortet bli billigare?

Så här tycker partierna:

• V: Vill permanenta sommarens tillfälliga prishalvering och se en gemensam nationell "Sverigebiljett" för cirka 500 kr/månad.
• MP: Vill hålla nere priserna generellt och sänka priset på regionaltågsbiljetten som ett första steg.
• S: Inget nytt prislöfte om ordinarie taxa – satsar i stället på avgiftsfritt SL-kort för vårdpersonal och skyddade lovkort för barn och unga.
• C: Vill förlänga enkelbiljettens giltighetstid till 100 minuter, införa en billigare korttidsbiljett och gratis resor för alla över 85 år, samt ett pristak för enkelbiljetter.
• L: Vill behålla den halverade periodbiljetten som infördes i sommar och samtidigt återställa nedlagda busslinjer.
• M: Enda parti som vill höja det ordinarie priset, med argumentet att fler avgångar lockar fler resenärer än låga priser gör.
• KD: Vill ha ett pristak för enkelbiljetter samt 30 procents rabatt och delbetalning för barn och unga.
• SD: Vill ha ett pristak på enkelbiljetter och satsa två miljarder kronor av regionens överskott på att återställa nedlagd busstrafik.

Sommarens statliga, tillfälliga halvering av SL-kortet har gjort frågan om priset extra aktuell – rabatten löper ut vid årsskiftet om ingen förlänger den. Mönstret är tydligt: nästan alla partier utom Moderaterna vill hålla nere eller sänka priset i någon form, men på olika sätt och med olika finansiering. Miljöpartiet går till val med ett brutet löfte i bagaget – 2022 lovade partiet sänkta taxor, men priserna höjdes i stället under mandatperioden.

2. Ska kollektivtrafiken vara gratis för barn och unga?

Så här tycker partierna:

• V: Mycket bra förslag – kallar det bra fördelningspolitik: "alla unga ska ha råd."
• MP: Mycket bra förslag – menar att det ökar jämlikheten och skapar hållbara resvanor tidigt i livet.
• S: Mycket bra förslag – vill skydda dagens lovkort och finansiera fler avgiftsfria resor för barn och unga med hjälp av statsbidrag.
• C: Ganska bra förslag – vill behålla dagens gratisresor för barn upp till 7 år och avgiftsfria lovkort, men går inte längre än det.
• L: Mycket bra förslag – vill se en nationell satsning på gratis fritidskort, men påpekar att det är kostsamt och kräver statlig medfinansiering.
• M: Ganska dåligt förslag – vill i stället ha rabatterade, inte avgiftsfria, priser för barn och äldre och varnar för att gratis resor "riskerar att bli ett tillhåll för kriminalitet och skadegörelse."
• KD: Ganska dåligt förslag – förordar en 30-procentig rabatt i stället för nolltaxa, med hänvisning till att gratisresor tränger undan andra satsningar.
• SD: Mycket bra förslag – vill göra kollektivtrafiken mer tillgänglig för barn, unga och pensionärer.

Här går skiljelinjen tydligt mellan de partier som vill se hela eller stora delar av kollektivtrafiken avgiftsfri för unga, och de som – av delvis olika skäl – hellre vill rabattera än ta bort priset helt. Moderaterna och Kristdemokraterna är ensamma om att aktivt avstyrka förslaget.

3. Fler läkare och bättre öppettider på vårdcentralen?

Så här tycker partierna:

• S: Vill dubbla antalet läkare på vårdcentralerna så att fler får en fast läkare och kontinuitet.
• MP: Prioriterar fast läkarkontakt och höjda löner för vårdpersonal, som en del av att stärka primärvården.
• C: Vill att fler vårdcentraler har kvälls- och helgöppet samt drop-in-tider, med fast läkarkontakt som en av sina tre huvudfrågor.
• L: Vill lagstifta om fast husläkare för alla senast 2030 och öppna fler närakuter.
• M: Vill ha fler kvälls- och helgöppna vårdcentraler och en personlig fast läkare, samt fler små, läkarledda mottagningar.
• KD: Vill ha en jouröppen vårdcentral i varje kommun och stadsdel, med fast läkarkontakt som en av sina tre huvudfrågor.
• SD: Vill se väntetidsgaranti på 90 minuter på akuten och förstärkta närakuter i Nacka, Sabbatsberg, Löwenströmska och Jakobsberg som avlastning till vårdcentralerna.
• V: Lyfter inte vårdcentralernas bemanning specifikt som en av sina tre huvudfrågor, men vill höja lönerna för vårdpersonal generellt och satsa på barn- och ungdomspsykiatrin.

Det är slående hur brett stödet är för mer resurser till primärvården – samtliga partier utom Vänsterpartiet nämner konkret fler läkare, fast läkarkontakt eller utökade öppettider bland sina tre viktigaste frågor.

Skillnaden ligger snarare i genomförandet: Socialdemokraterna satsar på fler anställda inom nuvarande struktur, medan borgerliga partier som Liberalerna och Moderaterna även vill öppna för fler privata och läkarledda mottagningar för att nå samma mål.

4. Ska vården drivas privat eller i egen regi?

Partierna fick här ta ställning på en skala där 1 betyder "mycket mindre" privat drift och 5 betyder "mycket mer".

Så här tycker partierna:

• V (1 – mycket mindre): Vill avveckla marknadsstyrd vård och göra offentlig drift till huvudregel; privata vinstintressen "hör inte hemma i vården."
• MP (2 – lite mindre): Vill se tydligare styrning och kontroll av privata vårdgivare, men utesluter dem inte helt.
• S (3 – samma som i dag): Menar att det viktiga är att vården fungerar, inte vem som driver den – men vill skärpa kraven och stoppa "oseriösa aktörer."
• C (3 – samma som i dag): Anser att en mångfald av aktörer gör vården bättre, oavsett om den är privat eller offentlig.
• SD (3 – samma som i dag): Vill att kvalitet och patientsäkerhet ska styra, inte driftsform i sig.
• L (4 – lite mer): Vill värna en mångfald av aktörer och kritiserar att styret stängt ner privata alternativ under mandatperioden.
• KD (4 – lite mer): Ser fristående aktörer som en viktig källa till innovation och effektivare lösningar.
• M (3 – samma som i dag): Fokus ska ligga på köer, inte driftsform – men partiet vill se fler små, läkarledda mottagningar, som ofta drivs privat.

Detta är regionpolitikens tydligaste vänster-högerfråga. Vänsterpartiet vill i praktiken avveckla vinstdrivande vård, medan Liberalerna och Kristdemokraterna vill se fler privata aktörer. Flera av mittenpartierna – S, C, SD och M – landar formellt på "samma som i dag", men med sinsemellan olika syn på vilka krav som ska ställas på privata utförare.

5. Ska regionskatten höjas eller sänkas?

Samma typ av skala användes för regionskatten, från 1 ("mycket mindre") till 5 ("mycket mer").

Så här tycker partierna:

• M (1 – mycket mindre): Vill sänka Stockholms regionskatt, i dag landets högsta, mot ett svenskt genomsnitt.
• SD (1 – mycket mindre): Vill sänka skatten och styra pengarna mot vård, kollektivtrafik och infrastruktur.
• L (2 – lite mindre): Vill sänka skatten till nivån före det rödgröna styrets höjning.
• KD (2 – lite mindre): Vill sänka skatten med 25 öre och samtidigt skära i administrationen.
• C (2 – lite mindre): Vill återställa skatten till 2022 års nivå, men bara om det inte påverkar vården och kollektivtrafiken.
• S (3 – samma som i dag): Ser inget utrymme för skattesänkningar, men föreslår heller ingen höjning.
• MP (3 – samma som i dag): Vill behålla dagens nivå regionalt, men ser gärna en högre statlig skatt för höginkomsttagare.
• V (4 – lite mer): Vill se en något höjd regionskatt, i första hand tillsammans med ökat statligt ansvar för finansieringen.

Skattefrågan följer i stort den klassiska blockindelningen, men med undantag: Centerpartiet, som sitter i dagens styre, vill ändå se en skattesänkning på sikt, medan både Socialdemokraterna och Miljöpartiet stannar vid att hålla skatten oförändrad snarare än att föreslå en höjning.

Om källorna: Partisvaren i denna artikel är hämtade från SVT:s valkompass för regionvalet 2026 i Region Stockholm, samt från partiernas egna uttalanden i valrörelsen. Valkompassen bygger på att partierna själva har svarat på samma frågor, vilket gör att formuleringarna ovan är återgivna i sak men inte ordagrant.