Historien om Tyresövallen och ishallen

Säsongen är över för Tyresö Hanviken och nu är klubbens sista match i den gamla ishallen spelad. Totalt kan 40 år av ishockeyhistoria summeras i hallen. Till hösten väntar en ny hemmaplan men också slutet på en epok i Tyresös idrottsliv.

– Att det blev den sista är bara glädje och inget annat. När det gäller anläggningen har vi varit ohotat sämst i hela ligan, sadeTyresö Hanvikens sportchef Mats Börjel.

Samma hall, som idag påverkar Tyresös rykte negativt, var en gång i tiden högst efterlängtad och en politisk stridsfråga. Kampen för Tyresö ishall var stor och det krävdes mycket engagemang från föreningar och tyresöbor för att få en ishall på plats.

Tyresö Nyheter har grävt i arkiven och kan nu presentera ett viktigt stycke idrottshistoria.

Striden om var idrotten skulle ligga

Redan 1972 var behovet av idrottsanläggningar en politisk stridsfråga i Tyresö. Socialdemokraterna ville skapa ett sammanhållet idrottsområde i Bollmora, intill LM Ericssons fabrik där Vallen ligger i dag. Där skulle fotboll och ishockey samlas, och på sikt även en simhall.

Planen var ambitiös. Isbanan skulle stå klar till 1976 och den lilla fotbollsplanen byggas ut till fullstor plan. Men de borgerliga partierna sa nej – gång på gång. De ville i stället satsa på idrotten i Petterboda.

I Tyresö Nyheters aprilnummer 1972 dominerade frågan förstasidan med rubriken “Sportfält i Bollmora”. Men trots uppmärksamheten fick förslaget inget gehör från styret.

Protester och namninsamlingar

Från föreningslivet växte frustrationen. En av de mest drivande var Mac Falkirk, ordförande i Tyresö issportsförening. I en insändare berättade han hur föreningen samlat in 4 000 namn för en isbana.

Engagemanget fortsatte att växa. Till slut hade över 10 000 namnunderskrifter samlats in och föreningar demonstrerade under parollen “Isbana nu”. Men kommunledningen stod fast vid sitt nej.

“Sämst i hela Stockholm”

1979 blossade konflikten upp igen, nu kring bristen på fotbollsplaner. Gösta Falk från Hanvikens SK och Bo Furugård från Tyresö FF drev frågan.

I en uppmärksammad artikel i Dagens Nyheter beskrevs situationen med rubriken: “De tvingas spela sina hemmamatcher borta”. Där framgick att Tyresö var sämst i hela stockholmsområdet när det gällde tillgången på bollplaner.

Frågan blev central i kommunvalet samma år. Socialdemokraterna upprepade sina krav på ett idrottsområde i Bollmora och denna gång fick de gehör hos väljarna.

Valnatten 1979 sammanfattades i en rubrik: “Tyresö röd kommun från och med i natt”.

Bygget tar fart – trots hinder

Med ett nytt styre kunde planerna bli verklighet. Budgeten innehöll en isbana redan 1980 och ett utbyggt idrottsområde året därpå.

Isbanan stod klar till säsongsstarten hösten 1980. Men vägen dit var långt ifrån enkel. Brist på byggnadsarbetare och bankernas kreditrestriktioner hotade projektet.

Lösningen blev att kommunen använde egen personal för att genomföra anläggningsarbetet. Bana och maskinhus kunde byggas, men omklädningsrum fick vänta.

När bankerna sa nej till lån klev i stället Folksam, vars VD på den tiden bodde i Tyresö, in och finansierade projektet med nio miljoner kronor. Därmed räddades satsningen.

Det första spadtaget togs av Stig Karlehov från Tyresö Hockey, Benny Danielsson från Tyresö/Hanviken och Berne Dahl från Hanvikens SK. Den 14 december 1980 invigdes anläggningen.

Eftersom omklädningsrum saknades fick spelarna till en början använda inhyrda duschvagnar.

Ideella krafter byggde vidare

Utbyggnaden fortsatte under de följande åren. Med hjälp av Tyresö FF och många ideella krafter byggdes både cafeteria och klubblokal 1982.

Samma år färdigställdes Bollmoravallen. Namnet föreslogs av Sven Nilsson och godkändes av fritidsnämnden, trots att de borgerliga partierna hellre ville kalla anläggningen “Bollmora idrottsplats”. Andra förslag som diskuterades var Tyrvalla, Bolleri och Boll-is.

Samtidigt växte planerna på en riktig ishall, en överbyggnad av den konstfrusna isbanan.

En ideell ishallsförening bildades och samlade in pengar genom kampanjer som “ishallstior” och olika evenemang. Deras arbete blev avgörande för att tidigarelägga bygget.

I maj 1984 påbörjades byggnationen av ishallen, som senare invigdes samma år. Kostnaden uppgick till 5,5 miljoner kronor, där kommunen stod för den största delen men där föreningslivets insats spelade en avgörande roll.

En del av en större satsning

Satsningarna på idrott i Tyresö stannade inte vid Bollmoravallen. Samma år fick Nybodahallen läktare, Trollbäckens IP moderniserades och allvädersbanor för friidrott anlades. Samtidigt höjdes föreningsstödet kraftigt.

– Jag har aldrig varit med om en kommun som satsar så friskt på idrotten som Tyresö, sa Thomas Ryde vid invigningen av läktaren i Nybodahallen.

Slutet på en era

Under mer än fyra decennier har ishallen varit en central plats i Tyresö, formad av politiska strider, ideellt arbete och ett starkt föreningsliv.

Nu går en epok mot sitt slut.

När Tyresö Hanviken nästa säsong kliver in i en ny arena gör man det med helt andra förutsättningar. Men historien om hur allt började, med konflikter, engagemang och envishet, lever kvar. Föreningslivets långa grässrotskamp, insamlingarna via ishallsföreningen och den stora satsningen på idrott i bollmoraområdet har gett förutsättningar för att göra Tyresö till det Tyresö vi känner igen idag.

Och det var det alltså en kvartsfinalförlust i mars 2026 som blev det allra sista kapitlet i den gamla ishallen. Klart står det i alla fall att det inte bara är en "gammal hall" som försvinner, utan även en viktig del av Tyresös idrottshistoria.

 Men historien fortsätter att skrivas. Nu med en ny hall. Den här gången var de politiska partierna mer överens.

Långdragen historia om ny hall

Historien om den nya ishallen i Tyresö är också historien om ett av kommunens mest långdragna och omdiskuterade investeringsprojekt. Redan 2017 fattades de avgörande politiska besluten om att den då åldrande ishallen skulle ersättas med en ny anläggning. Samtidigt var projektet en nyckel för den fortsatta utvecklingen av Norra Tyresö centrum, eftersom den gamla hallen låg i vägen för den infrastruktur som behövdes för kommande bostadsbyggande.

Den största politiska stridsfrågan handlade inte om en ny ishall skulle byggas, utan var den skulle placeras. Den dåvarande borgerliga majoriteten ville först bygga hallen mellan fotbollsplanerna och Tyresövägen, tillsammans med ett stort parkeringshus. Socialdemokraterna och Liberalerna kritiserade både placeringen och parkeringshuset, som de ansåg var dyrt och olämpligt ur stadsbildssynpunkt. Efter en längre tids diskussioner enades samtliga partier till slut om en kompromiss: den nya ishallen skulle byggas på C-planens plats, samtidigt som fotbollsplanerna flyttades om. Det blev en ovanlig bred politisk uppgörelse där samtliga partier ställde sig bakom den slutliga placeringen.

När placeringen väl var beslutad rådde därefter stor politisk samsyn kring själva behovet av investeringen. Hallen beskrevs av både majoritet och opposition som en viktig framtidssatsning för idrotts- och föreningslivet. Däremot kom de följande åren att präglas av helt andra utmaningar än politiska konflikter. Bygget försenades först av utdragna upphandlingar och materialbrist under pandemin, därefter av kraftigt ökade byggkostnader, markproblem och senare allvarliga konstruktionsfel i de bärande balkarna, vilket ledde till ytterligare förseningar och ökade kostnader.

Trots de många turerna har den politiska enigheten kring målet i stort bestått. Under invigningen 2026 lyfte företrädare från både Moderaterna och Socialdemokraterna fram projektet som ett exempel på ett långsiktigt samarbete mellan politiken, tjänstemännen och föreningslivet. Vägen från beslutet 2017 till en färdig ishall nio år senare blev betydligt längre och dyrare än någon hade räknat med, men den nya anläggningen står idag som en av de största kommunala investeringarna i Tyresös moderna historia.