Efter nedläggning av kommunens kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper och ytterligare nedskärningar, är Lärarförbundet kritiska till Tyresös inkluderingsprojekt ”en skola för var och en”.
Till tidningen Specialpedagogik uttrycker Lärarförbundet i Tyresö kritik på Tyresös inkluderingsprojekt. Sedan en tid är samtliga kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper nedlagda och de extra pengar som tidigare gått att söka i form av tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd, togs bort för barn i grundskolan 2016.
Utöver det har kommunen blivit restriktiv med att placera elever i resursskolor utanför kommunen med målet att så många elever som möjligt ska gå i en vanlig klass i ordinarie klassrumsundervisning. Katharina Sparrwardt, vice ordförande i lokalavdelningen i Tyresö säger till tidningen att:
– Om man bortser från lönefrågor så är arbetsmiljön kring barn i behov av särskilt stöd det problem som de flesta medlemmar lyfter. Många klasslärare dras med ett konstant dåligt samvete på grund av hur principen ibland tillämpas i Tyresö.
Katharina är själv speciallärare och en varm anhängare av inkludering. Hon berättar hur lärare kan ha flera utåtagerande barn i sin klass som skulle behöva gå undan och få undervisning i särskild undervisningsgrupp samtidigt som de har ansvar för ytterligare 20 barn i klassen.
En annan lärare på Njupkärrs skola, Lovisa Wikholm, uppger för tidningen att hon upplever att det framför allt är de normalpresterande eleverna som drabbas när lärarna lägger mer tid på elever som kräver särskilda anpassningar.
.– De duktigaste eleverna klarar sig långt på egen hand om de får utmanande uppgifter. Men eleverna på mitten av skalan kan behöva hjälp för att komma vidare och ibland hinner vi inte med det, säger hon.
Även oppositionen och socialdemokraternas gruppledare i barn- och utbildningsnämnden, Jannice Rockstroh, är kritisk.
– Vi uttryckte stark oro när tilläggsbeloppet för barn i behov av särskilt stöd togs bort, då ingen analys gjordes av konsekvenserna av beslutet för barn och lärare i skolorna. Det olyckliga var att de indragna pengarna sammanföll med de omfattande nedskärningarna om 15 helårstjänster förra året och besparingskraven nu under 2016. Den totala budgeten för 2016 är 4 % lägre än 2015 för barn i behov av särskilt stöd.
Katharina Sparrwardt och Lovisa Wikholm efterlyser mer utbildad personal och bättre anpassade lokaler så att klasserna kan delas upp i mindre grupper vid behov. Maria Larsson, tillförordnad rektor på Njupkärrs skola, säger att skolan gör sitt yttersta för att anställa utbildad personal men att det inte alltid går. Hon bekräftar att skolan har brist på grupprum.
– Vi försöker utnyttja de rum vi har till max genom att ha ett sprängfyllt schema och göra rum i rummen med hjälp av skärmar. Men jag kan inte trolla.
Katharina Sparrwardt, från Lärarförbundet, ifrågasätter att pengar från besparingar i form av färre externa placeringar gått till skolverksamheten:
– Jag upplever inte att det görs några särskilda satsningar på barn i behov av särskilt stöd ute i skolorna. Påtalar man behovet så säger förvaltningen att det är rektors ansvar. I praktiken betyder det att elevpengen ska räcka.
Men på barn- och utbildningsförvaltningen står man fast vid att En skola för var och en inte är ett sparprojekt. Rektorerna har haft full insyn i ekonomin under förändringsarbetet, enligt biträdande förvaltningschef Erik Sanner.
Tyresö nyheter
Foto: TN |