Nästa station: Tyresö?

I början av oktober släppte Region Stockholm sin idéstudie om spårförbindelse till Tyresö. Historien om snackisen ”Tunnelbana till Tyresö” har väckts till liv igen. Stockholms handelskammare kom 2017 med en rapport som innehöll förslag med nya tunnelbanelinjer, bland annat en till Tyresö. Då, som nu, väcktes stor debatt kring förslaget, men det var bara just det, ett förslag. 

Sju år senare, i januari i år, blev regionens första utredning klar. Där kom man fram till ett att fortsätta utreda 12 olika sträckor runt om i hela Stockholm. En av de sträckorna var just hur man skulle kunna förbättra restiden och kapaciteten för kollektivtrafiken till Tyresö. Det är denna utredning som nu är klar och offentlig. “Idéstudie spårförbindelse till Tyresö”. Men vad betyder den för framtidens kollektivtrafik till Tyresö? 

Utredning har år 2060 som utgångspunkt, i linje med den nya regionala utvecklingsplanen (RUFS) som är under framtagande. Behoven i idéstudien beskrivs utifrån dagens och framtida restids- och kapacitetsbrister mellan Tyresö och närliggande områden och centrala Stockholm. Lösningarna som presenteras, skriver

utredarna, är för att möjliggöra stort resande med goda bytesmöjligheter, förkortade restider och som är tekniskt genomförbara. 

Utredningen har kommit fram till två möjliga förslag att dra spårtrafik till kommunen. 

1. Tunnelbana → förlängning av grön linje
2. Roslagsbanan → förlängning från Stockholm City*

Den naturliga förlängningen av tunnelbana

Det mest diskuterade förslaget genom åren har varit gröna linjens förlängning via Älta till Tyresö Centrum. Även den nya idéstudien kommer fram till att det är ett av de två rimliga alternativen. Förslaget innebär en förlängning av dagens gröna linje från slutstation Skarpnäck till Tyresö. Hela förlängningen hade förlagts i tunnel och gått via Älta centrum, med slutstationen Tyresö centrum. 

Stationerna hade hamnat på mellan 30 och 40 meters djup och nåtts genom rulltrappor och hissar. I Älta hade uppgången byggts vid det torg som är planerat vid nya Älta centrum. I Tyresö är förslaget att uppgången byggs i anslutning till bussterminalen vid centrumets ingång. 

Tunnelbygget föreslås ha samma förhållanden som de som finns idag mellan Bagarmossen och Skarpnäck, det vill säga dubbelspårig tunnel. För detta hade det behövts två arbetstunnlar under byggperioden, en redan befintlig i Sköndal, och en mellan Älta och Tyresö. 

Intåget av grön linje till Tyresö bidrar till kortare restider för kollektivtrafikresenärerna. Till Älta sparar man fem minuter, från dagens 8 minuter med buss till 3 minuter med tunnelbanan. Till T-centralen är vinsten på 10 minuter jämfört med dagens direktbusslinjer från centrum. 

Tunnelbaneutbyggnaden är det “billigaste” och “snabbaste” sättet att få spårbunden trafik till kommunen. Förlängningen beräknas kosta närmare 12 miljarder kronor. Om linjen dras kommer den att trafikeras med ett tåg varje 5,5 minut, i rusning. Under förmiddagens maxtimme (rusningstrafik) förväntas 3000 tyresöbor kliva på tunnelbanan vid station Tyresö. 

Debatten om spårbunden trafik har nästan uteslutande handlat om tunnelbana och just den sträckning som den här delen av utredningen undersökt. Inställningen till förslaget från invånarna har tidigare varit kritisk. I en gammal undersökning som Vi i Tyresö genomförde på sina sociala medier blev resultatet att 77% var negativt inställda till en sådan utbyggnad.
Planprocessen bedöms ta 5 år och byggprocessen 10 år.

Roslagsbanan → Tyresöbanan? 

Ett förslag som tidigare inte har utretts eller diskuterats utvecklat är en (lång) förlängning av Roslagsbanan. Idag är det beslutat att den banan, som nu har slutstation Stockholms östra (Tekniska Högskolan), förlängs genom tunnel via Odenplan till Stockholms City. Där är de just nu i planeringsskedet med planerad trafikstart år 2038 .Förslaget om en dragning till Tyresö förutsätter att den utbyggnaden sker. 

Dragningen som föreslås har flera stora fördelar för Tyresöborna. Här pratas det om en restid mellan Tyresö Centrum och Stockholm city på 15 minuter, tio minuter snabbare än T-banan och tjugo minuter snabbare än dagens direktbussar. Turtätheten är på fem minuter i rusningstrafik, något oftare än tunnelbanan, och man beräknar att runt 3300 personer hade klivit på stationen i Tyresö under förmiddagens maxtimme. 

Fördelarna innebär också att man inte konkurrerar om plats på det redan befintliga tunnelbanenätet. Linjesträckningen från centrala Stockholm föreslås gå via en station intill Stockholms södra/Mariatorget, vidare till Gullmarsplan och därifrån till Älta och Tyresö via en ny station i Sköndal. 

Men, här börjar det bli komplicerat. För det första är det ett enormt utbyggnadsprojekt. I fallet med tunnelbanan är det “bara” att förlänga två stationer söderut. Här pratar vi om nästan 20 kilometer nytt dubbelspår, kanske enbart i tunnel och framförallt i en väldigt central och känslig miljö. Den mest komplicerade delen är under centrala Stockholm och vidare under Riddarfjärden och söder. Här måste man gå långt ner på djupet. Dessutom ska fem nya stationer byggas. 

I en del av utredningen diskuteras om huruvida banan ska gå i tunnel hela vägen eller om man ska dra en del av linjen i ytläge. Detta bedöms möjligt på sträckan Tyresö till Sköndal och hade förvisso minskat kostnaderna på den sträckan, trots att det knappast är det dyraste. Tåg i ytläge kan ses som ett trevligt inslag i miljön men hade inneburit sänkt hastighet (längre restid), flera markintrång och stationer längre från stadsdelscentrumen i Sköndal och Älta, vilket förmodligen inneburit lägre antal resande.  

Ännu en faktor är behovet av depåplatser och verkstad som behövs för att underhålla de nya fordonen. Var den kan hamna har inte heller utretts men ett exempel som lyfts är sydöst om station Tyresö. Stationerna för Roslagsbanan föreslås ligga på samma plats som för tunnelbanan, och där nya station Sköndal hamnar centralt, Gullmarsplan får ännu en ny djup del och station Stockholms södra byggs i anslutning till pendeltågen.  

Den totala investeringskostnaden hamnar på ca 33,7 miljarder kronor, där 5 nya stationer, cirka 20 kilometer tågspår och en ny bussterminal i Älta behöver byggas. 

Planprocessen bedöms även här ta cirka 5 år och byggprocessen 10 år. Då storlek på och risk i projekten är en ledande tidsfaktor räknar man med att förslag Roslagsbanan tar ytterligare längre tid.

Hejdå direktbuss

Båda förslagen betyder också att spårtrafiken ersätter dagens bussar till Gullmarsplan och City. Istället får Tyresö- och Ältabor, som inte bor nära centrum och de nya tågstationerna, gå över till så kallade matarbusslinjer. Precis som ordet indikerar så innebär detta att bussar från de olika kommundelarna matar in resenärerna till centrum för att ansluta till tågen. Hur ett sådant busslinjenät hade kunnat se ut har inte studerats i den här utredningen. Men, förslaget hade inneburit längre restid än det som redovisats ovan, för boende utanför centrumområdet (då dessa bara är restider från Centrum). För många kanske det blir ett extra byte jämfört med idag. Därför är det inte helt säkert att “alla” tyresöbor får ta del av de kortare restiderna, för vissa blir kanske resan ännu längre i tid och mindre bekvämlig i antalet byten. 

Det brukar sägas att Tyresö älskar sina bussar och i en kommentar till Mitt i säger kommunstyrelsens ordförande Anita Mattsson (S): “Vad utredningen om spår till Tyresö än kommer fram till så lär det dröja länge”. Istället vill hon att man i närtid fortsätter prioritera busstrafiken och att få till expressbusslinjerna, som Tyresö Nyheter skrivit om tidigare. 

Krusboda- framtidens slutstation?

I båda förslagen öppnar utredarna för en ny slutstation i Tyresö. Det finns nämligen möjlighet till en (ännu mer) framtida förlängning av linjen från Tyresö Centrum till Krusboda. Detta motiveras med att det i kommunens översiktsplan finns en förtätning av centrala Tyresö och Krusboda. 

Hur det än blir med spårbunden trafik kan tyresöborna vara säkra på att det kommer ta lång tid och att det kommer handla om en stor ekonomisk kostnad, men även vinst, inte bara ekonomiskt utan också i restid, om man bor på rätt plats.