Det är några dagar kvar till jul och vädret är allt annat än juligt. Södermalm är lika inbjudande som en engelsk förort när det börjar skymma och jag kryssar fram mellan stressade julklappsköpare och finner snart det bord där författaren Tore S Börjesson sitter vid utanför Akademibokhandeln.
Han har en rejäl stapel med böcker framför sig och vid sin sida en världslegend.
Börjesson har på några månader levt med och tecknat ned Sveriges genom tiderna bästa fotbollsmålvakts liv och leverne. Född i Malmö och faktiskt nobbad av MFF vid två tillfällen, flyttade familjen till Tyresö 1962.
– Den nittonde mars 1962. klev jag, farsan, morsan och syrran in i porten på Sikvägen 59 och tog hissen upp till våning sex. Det var som att komma till himmelriket med kyl och frys något som vi inte hade haft i Malmö. Allt var nytt och fräscht.
Idag talar man om 15 000 timmar för att bli riktigt bra på något, det är något som inte riktigt stämmer in på Ronnie Hellström. Vid 13 års ålder hade han inte spelat fotboll i någon klubb och hade, efter en artikel i Rekordmagasinet, bestämt sig för att Hammarby var klubben han skulle spela för. Bara fyra år senare debuterade han i A-laget, som då låg i division 1 och året efter så gjorde han debut både i Allsvenskan och i landslaget.
I Hammarby så träffade han en annan målvakt, vid namn Bengt “Munken” Söderman. När Ronnie försvann från Tyresö och ut i världen så hamnade Munken i Tyresö FF, och blev kanske en av de största profilerna i klubbens historia.
– Jag träffade Munken första gången 1962 nere i Hammarbyhamnen. Det var en lång kille bortåt två meter, men det var han ju inte då, men sedan följdes vi genom åren. Han var ju reserv till mig i Hammarby och han brukar säga det när vi träffas nu att “om du är världens bästa målvakt så måste jag vara världens bästa reservmålvakt.” Det har vi skojat många gånger om.
– Han hade ju en del cirkustrick som han gjorde på plan. Rullade bollen bakom ryggen, tog ned inlägg med en hand och så vidare….
– Ja han skrämde ju oss när vi spelade men han svarade alltid “Det är ju nät bakom.” En gång när vi spelade i Spanien, i Huelva i Spanien fick jag en smäll på låret och var tvungen att kliva av och Munken fick hoppa in. Då kom det ett skott utifrån och munken ropade lugnt till utespelarna att “Den gåååår.” För att sedan ändra sig till “Äh fan den går in.” Det blev knäpptyst. Ingen fattade att det blev mål, knappt domaren heller, skrattar Ronnie.
VM i Mexiko 1970 blev en riktigt tråkig tillställning för Ronnie som efter en tavla mot Italien i första matchen hamnade på bänken. När VM i Västtyskland gick av stapeln var dock detta glömt. Han hade redan innan resan dit skrivit proffskontrakt med FC Kaiserslautern. Efter VM blev Ronnie vald till världens bästa målvakt, och visst gick snacket att han hade kunnat komma till en större klubb om han hade väntat, men det är ingenting som han ångrar.
– Det var annorlunda på den tiden. Pengarna hade inte så stor betydelse utan man hade sin plats i laget och trivdes med det. Man la inte heller några rekordsummor på en målvakt förr. Nu är ju det annorlunda.
– Du blev vald till världens bästa målvakt även VM 1978, trots att Sverige blev utslagna i gruppspelet och du bara spelade tre matcher…
– Ja då kan du ju tänka dig att jag fick jobba ganska hårt i de matcherna.
Trots så många år utomlands och att han numera flyttat tillbaka till Skåne, så ligger Tyresö honom varmt om hjärtat.
– Förr var jag ofta ute i Tyresö efter som både Tom (Turesson), Peppe(Eng) och Janne(Sjöström) bodde där. Peppe och jag träffades redan i tonåren på Sikvägen, han bodde i porten bredvid.
Det blev mycket sportande i ungdomen och trots att han inte spelat fotboll för Tyresö så har han spelat både handboll och ishockey i kommunen.
– Min farsa startade upp handbollssektionen i Tyresö IF så jag stod i mål där också. När jag var 15 så gjorde jag min första A-lagsmatch. Farsan tyckte väl att jag var för liten att spela med seniorer så jag fick sitta på bänken, men i andra fick jag spela. Jag höll nollan då med.
När det inte fanns några matcher att spela så gick man ner till Stimmets skola och roade sig.
– I gymnastiksalen så spelade alla populära band som Hep Stars och Ola and the Janglers, såna band och då gick man ju. De var ju på väg upp på den tiden, måste ha varit runt 1963.
Ronnies framfart på fotbollsplanen har också givit honom ett eget vin,som nu även finns i Systembolagets försäljningssortiment.
– Det är dock lite andra regler för en idrottare, man får exempelvis inte, som i Tyskland vara på bild i målvaktsutrustning. Artister och skådespelare får ha hur mycket reklam som helst, men när det gällde mig så fick det inte ens stå att jag var fotbollspelare. Vill man veta mer om Ronnie Hellström så får man googla står det.
– Redan när vi var i bokhandeln så kollade du resultatet för din gamla klubb. Hur ofta är du i Kaiserslautern numera?
– Jag är nere nästan varannan månad faktiskt. Jag jobbar lite ihop med ett hotell där nere som har en stor lounge, som bär mitt namn, där det anordnas vinprovningar och sådant. Sen är det ju fotbollen också, och just nu är den inte så bra. De ligger ju sist i 2.Bundesliga men jag hoppas att de grejar det där.
– Hur kommer det sig att en så pass liten stad som Kaiserslautern kan ha en klubb på toppnivå?
– Tradition helt enkelt. Den sträcker sig bakåt i tiden till Fritz Walters dagar. Det var fem spelare från Kaiserslautern som vann VM 1954. När jag kom ner så var Lautern en av de klubbar som inte hade åkt ur Bundesliga.
– Boken då. Hur kommer det sig att Tore (S Börjesson) var den som du valde att skriva boken?
– Jag hade träffat Tore på bokmässan och även läst hans bok om Bröderna Ohlsson och Tore har ett språk som jag tycker är jäkligt fint. Fantastisk fascinerande med olika vinklar och jämförelser av mig med Einstein, skrattar Ronnie. Man blir väldigt stolt liksom. Vi körde rätt intensivt en hel vecka i mars där Tore bodde hemma hos mig, och även om han försvann emellanåt så visste jag att han mestadels var i baren på golfklubben.
– Tore, du skriver mycket om musiker och rockband. Hur mycket rock´n´roll är Ronnie Hellström?
– Ja alltså redan efter ett par dagar nere hos Ronnie, var jag tvungen att ta en paus. Det blev för mycket helt enkelt, och då säger han “jag har sett Beatles live” och då gick man ju totalt i golvet. Då knäckte han mig, suckar Tore.
– I Tyskland så får man, om man är trogen sin klubb under många år en så kallad recettmatch men då krävs det att man har spelat tio säsonger för samma klubb i Bundesliga och är tysk medborgare, men du är den enda utlänning som fått en. Hur kommer det sig?
– Ja det var så att klubben erbjöd mig ett nytt tvåårskontrakt men då hade vi redan beslutat att vi skulle flytta hem och då sa klubben att då ska vi försöka få till stånd en sån där match. Man var tvungen att vara tysk, gjort mer än 250 matcher för klubben, mer än 70 landskamper och så skulle man ha spelat i samma klubb i tio år. Jag uppfyllde ju allt förutom att vara tysk, så det tyska förbundet gjorde ett undantag.
– Vilka bjöd du in att spela mot?
– Först var det fem världsmästare. Sepp Maier, Beckenbauer, Paul Breitner, Jürgen Grabowski och Wolfgang Overath. Gerd Müller var i USA vid det tillfället tyvärr. Sedan så var det lite svenska spelare som spelade i Tyskland. Hasse Borg, Bosse Larsson, Conny Torstensson, Björn Nordqvist, Ove Kindvall, Roland Sandberg.
– Vid sidan av dessa så var det ytterligare en svensk inbjuden, flikar Tore snabbt in.
– Ja givetvis så var Kenta Olsson också inbjuden.
Det blir nästan lite för mycket att ta in när man sitter och lyssnar på Ronnies anekdoter från dess tider. Att han är Tyresös största idrottsman är det ju inte något snack om. Han vann Guldbollen två gånger, han deltog i tre VM-slutspel och hans karriär sträcker sig över 18 år på toppnivå. Ett betyg på hans storhet är väl när han som målvaktstränare i GIF Sundsvall gjorde comeback fyra år efter att han lagt de jättelika handskarna på hyllan. Hur det gick? Ja han höll nollan då också.
Niklas Wennergren
Ronnie Hellström Fakta
1966-1974 Hammarby (169 matcher)
1974-1984 Kaiserslautern (266 matcher)
1988 GIF Sundsvall (1 match)
VM-slutspel: 1970, 1974, 1978
Guldbollen: 1971, 1978
VM´s bästa målvakt: 1974, 1978
Foto: TN Claus Meyer | Ronnie sålde 32 böcker på en dag i julhandlen