Lena Hjelmérus är pensionerad överläkare, specialist i geriatrik och diplomerad i palliativ medicin. Hon är även St Lukasterapeut. Kunnig och engagerad i äldrevården i Tyresö. Radiomakare vid Tyresöradion.
I nästan tio år har jag haft förmånen att skriva krönikor på den här sidan. Just nu har du börjat läsa min sista och kanske mest svårlästa. Under mitt aktiva yrkesliv tyckte jag väldigt mycket om teorin om gerotranscendens. Året var 1990 och den svenske professorn i Uppsala Lars Tornstam var dominerande i sociologiämnet Äldre och åldrande. Enligt hans egen berättelse föddes teorin vid ett seminarium i Köpenhamn där gruppdeltagarna skulle, vad vi idag kallar, tänka utanför boxen. Innan dess hade man lutat sig mot hur den gamla ålderstrappan speglade vårt åldrande. Lars Tornstam började ifrågasätta trappans nergång och tog i stället och frågade äldre personer hur de såg på sig själva och livet. Svaren han fick visade en helt annan bild. Hans teori innebar och nu
citerar jag direkt ”att ålderdomen inte bara är en fortsättning på medelåldern, utan har en helt egen karaktär. Perspektiv förändras och nya saker blir viktiga.”
I bokförlaget Natur och Kulturs psykologiska lexikon kan man läsa mer om denna teori: ”Ålderdomen ses som en övergång till en ny livsform med överskridande av de uppfattningar, värderingar och ambitioner som dominerade under lägre åldrar. Äldre människor kan uppleva en förändring i tid och rumsuppfattningen som beskrivs i zenbuddhism. De äldre får ett större behov av tid till inre reflektion.” Tid till inre reflexion. Det är sådant man kan göra när nattsömnen sviker. Jag läser vidare: ”Gerotranscendens bygger på tanken att ålderdomen har en egen mening och att åldrandet kan leda till något positivt och
ge en ny typ av livstillfredsställelse”. Om vi flyttar perspektivet mot valet i USA så har där förekommit andra termer som succession och transition det vill säga att någon efterträder sin föregångare och överlämningen sker gradvis.
Det är där jag står nu. Jag tackar er läsare för att ni finns. Jag tackar redaktionen för Tyresö Nyheter för de här åren, hur ni utan tvekan publicerat mina både märkliga och ibland roande krönikor. Stafettpinnen går till nya krönikörer och jag önskar dem lycka till. Sen påminner jag om att olika åldrar enligt en annan
psykologisk teori (Erik H Erickson) består av motsatspar där den så kallade ålderdomen innehåller både integritet med nyfikenhet och en vilja att ge upp i vår
omvärlds svarta hopplöshet. Så när ljusen tänds i Tyresös alla rondeller, när barnen lussar på förskolan och när julmusiken glittrar, låt oss då hålla fast vid
glädjen och nyfikenheten och låta den sidan vinna kampen inom oss. Julljusen segrar och vintermörkret har ingen makt över tyresöborna.
God Jul önskar dr Lena!