Ursprunget till Toleransprojektet är mordet på John Hron i Kungälv 1995. Föräldrarna startade en stiftelse för att motverka hat och rasism i samhället och detta utvecklades efter några år till ett skolprojekt som bedrivits sedan 1999. I dag drivs det av Segerstedts institutet vid Göteborgs universitet och man samarbetar med ett 60-tal skolor i 20 kommuner. Verksamheten bedrivs som ett skolarbete och inbegriper kursmål i svenska, historia, religion, samhällskunskap och bild och vänder sig till elever i årskurs 8. Kurserna leds av lärare som har utbildat sig till toleranspedagoger särskilt för detta ändamål och i undervisningen får eleverna träna på att samarbeta med varandra och göra övningar som handlar om att tänka kritiskt kring normer, både individuellt och tillsammans i grupp.
Många skolor i Tyresö deltar
– Det här är absolut rätt sak att göra. Det ligger i tiden att arbeta för det här redan i skolan nu när det mesta tyder på att det går åt fel håll i samhället tycker Magnus Prior, rektor i Nyboda skola. Foto: Tyresö Nyheter
Inför skolåret 2023–24 beslutade Barn och utbildningsnämnden att satsa på det här även i Tyresö.
Alla sex Tyresöskolor som har åttondeklassare är i dag anslutna och Magnus Prior, rektor på Nyboda skola är väldigt nöjd med att intresset för Toleransprojektet är så stort. – Eleverna får skriva personliga brev med sin ansökan och vi försöker få till en lämplig mix av elever i urvalet, och dom 25 platser som finns fördelas bland skolorna baserat dels på antal sökande, dels på det personliga ansökningsbrevet. Här på Nyboda har vi fyra Toleranspedagoger som handleder eleverna vid 10 heldagsträffar fördelade under läsåret, alltid på biblioteket i centrum och allt avslutas med en resa till Krakow i maj där man besöker koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau och även de judiska kyrkogårdarna som finns bevarade där säger Magnus Prior.
Krakow i maj
I början av maj reste 24 elever och ett antal vuxna till Krakow och under tre dagar besökte gruppen målen för resan. – Vi har förberett oss för detta bland annat genom historielektioner och nedskrivna vittnesberättelser från krigsåren. Många olika scenarier har följts av grupparbeten och diskussioner om moral och etik och funderingar över kriget och dess följder säger Niclas Jonsson, en av toleranspedagogerna. Elias och Irma var två av deltagarna på resan. – Jag sökte till detta av flera skäl säger Irma Kaufmann. Dels för att träffa nya människor, dels för att lära mer av historien och kanske förstå hur det var möjligt att det här kunde ske. – Det var ungefär samma för mig och att få resa till Polen och se det i verkligheten var lockande säger Elias Allinge. Första dagen besökte gruppen museet i Auschwitz och intrycken var många. – Jag kommer inte att glömma montrarna med 20 tusen par skor. Då fick man en uppfattning om hur stort och omänskligt det faktiskt hade varit säger Irma. Elias håller med. – Det fanns också en monter med tusentals par glasögon i en jättehög. Det kommer jag att minnas länge säger Elias. Andra dagen ägnades åt Birkenau. – Det var så oerhört stort, på en yta motsvarande 280 fotbollsplaner hade hundratusentals människor trängts ihop. Det var helt platt och man såg nästan inte slutet på lägret minns Elias. Den stora judiska kyrkogården besöktes också och gruppen hann med en stadsvandring i Krakow där man fick stifta bekantskap med de judiska kvarteren och det som är kvar av ghettot. Den sista platsen som besöktes var torget i det forna ghettot som var den plats där massdeporteringarna av den judiska befolkningen skedde. – Det var väldigt intressant och lärorikt och det var mycket att ta in och fundera över tycker både Elias och Irma.
Ur boken 10 lektioner om tolerans (Christer Mattsson & Magnus Hermansson Adler.) ”Undervisning för tolerans är en långsam process, det sker inte över en natt eller en temadag.” (Christer Mattson är den SO-lärare i Kungälv som startade Toleransprojektet)
