Mathias Tegnér är riksdagsledamot från Tyresö. Han är född i slutet av 70-talet och är uppvuxen i kommunen. Idag bor Mathias i Raksta med fru och två barn, men är uppväxt i Öringe. Innan riksdagsarbetet arbetade han på Hennes & Mauritz som ekonomichef och var med när företaget expanderade i Malaysia och Australien. På Handelshögskolan i Stockholm utbildade han sig till civilekonom och i Sveriges riksdag är han ledamot i näringsutskottet, samt sitter i riksbanksfullmäktige. Mathias har ett genuint idrottsintresse och är ordförande i både Stockholms ishockeyförbund och Hanvikens SK.
Det är nog någonting i dricksvattnet som gör oss Tyresöbor, så nöjda. Nöjda med vår kommun, nöjda med vår välfärd, nöjda med livet. Jag är verkligen inte naiv kring att vår kommun har utmaningar. Trygghetssituationen går åt fel håll och välfärden behöver förbättras, men med det sagt så är Tyresö likafullt en fantastisk plats.
Häromdagen slog det mig att Sverige behövde lite mer Tyresö. Vår kommun styrs av ett mittenstyre under namnet Tyresösamarbetet, där socialdemokraten Anita Mattsson leder vår kommun. Styret avstår från symbolpolitik, utan håller fokus på det viktiga, såsom ökade resurser till välfärden, som skolan och våra äldre.
I Tyresö har också styret fokuserat på att öka tryggheten för Tyresöboerna. Arbetet har fokuserat både på repressiva och förebyggande åtgärder. Därför har vi nu både fler väktare och fler
övervakningskameror, men också fler nattvandrare och fler som arbetar uppsökande och
förebyggande.
Ännu mer övertygad om att vi behöver mer Tyresö i den nationella politiken blev jag när jag hörde
statsministerns tal till nationen, till följd av gängkriminaliteten och det grova våldet. Det vi alla
behöver i detta läge är en landsfader. Att hålla ett tal till nationen är något som görs väldigt sällan i
Sverige. Det som slog mig under talet var att jag aldrig tror att Kristersson kommer kunna bli en
landsfader. Han hade chansen, men han tog den inte. Ulf Kristersson valde partipolitisk polemik
framför att vara alla svenskars statsminister. Det hade aldrig Tyresös mest kända bidrag till
rikspolitiken, Ingvar Carlsson gjort.
Kritiken välde in från olika håll. Kritiken kom inte bara från politiska motståndare, utan också från
höger. För mig personligen var det mest provocerande i talet att Ulf Kristersson försökte skriva om
historien. Det jag tänker på, är hur statsministern i talet hävdar att han såg denna kris komma. För
sanningen är ju att Kristersson har varit ledande politiker länge. Han har varit en beslutsfattare de
senaste tjugo åren. Om Kristersson såg detta komma, hur kommer det sig att han inte agerade.
Trots att han var socialborgarråd i Stockholm under mandatperioden 2006-2010 och minister i Reinfeldts regering 2010-2014. Han hade ju tusentals chanser att agera. Varför var Kristersson med och monterade ned den uppsökande sociala verksamheten i Stockholm som socialborgarråd, om han såg detta komma? Varför satt han kvar i en regering efter en migrationsuppgörelse, om han såg detta komma?
Det Sverige behöver just nu är en ledare som talar sanning. En landsfader. En Ingvar Carlsson. En Anita Mattsson. Rikspolitiken behöver lite mer Tyresö helt enkelt.
Foto: TN |