Operation dagsverke var ständigt återkommande under mina högstadieår på Forellskolan. Skolan är sedan länge stängd och byggnaden jämnad med marken, men minnena finns kvar. Många med mig har nog inte de ljusaste åren från högstadiet. Tuffa år, där kroppen förändras. Men ett av mina ljusa minnen från högstadiet är trots allt dagsverket.
Operation dagsverke gick ut på att vi alla elever, en gång om året, skulle sälja våra tjänster en dag för ett gott ändamål. Ofta handlade det om att klippa gräsmattan för någon granne eller något dylikt. Det goda ändamålet bestämdes genom en omröstning. Naturligtvis var inte alla nöjda och det klagades en del, säkert också från mig. Men i grunden lärde vi oss att vi människor är del av något större och att jorden består av olika länder med olika förutsättningar. Så här i efterhand, kanske det är den viktigaste lärdomen?
Härom veckan satt jag i riksdagens kammare, under den utrikespolitiska debatten. Många viktiga frågor diskuterades. Rysslands angrepp på Ukraina. Kinas hot mot Taiwan. En internationell insats i Röda havet mot pirater. Men det som väckte mest debatt var såklart kriget i Gaza, både i kammaren och på läktaren.
De flesta, tror jag, känner frustration över att Hamas använder civila som mänskliga sköldar liksom Israels urskillningslösa våld. Om enigheten sträckte sig så långt i riksdagens kammare under den utrikespolitiska debatten, så var oenigheten större gällande bistånd till civilbefolkningen i Gaza genom FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, UNWRA. En handfull anställda på myndigheten har anklagats för att ha deltagit i Hamas fasansfulla terrorattack. Det har fått länder som USA och Sverige att ställa in sina betalningar. Samtidigt har länder som Norge och Spanien ökat sitt stöd till UNWRA med motiveringen att det är den organisation som bäst kan nå de civila palestinier som nu drabbas av Israels markoffensiv in i Gaza.
Det finns naturligtvis inget objektivt rätt eller fel. Utan tvekan ska anklagelserna mot UNWRA utredas och om anklagelserna är sanna, så ska dessa individer straffas. Men UNWRA har 30 000 anställda. Det känns orimligt att ställa in utbetalningarna till dem, som riskerar att över en miljon palestinier svälter ihjäl. Att det är orimligt att kollektivt straffa palestinier är förstås inget jag lärde mig under Operation dagsverke, men vi lärde oss i alla fall något om hur världen hänger ihop. Jag är inte säker på att regeringen hade tagit ett annat beslut om ministrarna hade deltagit i Operation dagsverke när de gick i skolan, men tror ändå att världen hade varit en lite bättre plats med lite mer Operation dagsverke.
Mathias Tegnér