Gunnar Perssons morfar var kusk på Tyresö Slott och han satt själv i byggnadsnämnden, fullmäktige och kommunstyrelsen när Bollmora planerades och expanderade mitt uti skogen i början av 60-talet. Idag är han 102 år och bor på Trollängens äldreboende
I två program på Tyresöradion berättar Gunnar om sitt långa liv och hur han första gången som 3-åring kom till Tyresö med sin mor och fyra syskon efter att hans far hade avlidit.
– Min morfar som jobbade åt markis Lagergren ordnade så att vi fick bo i ett rum på Karolinahemmet bredvid kyrkan, berättar Gunnar.
Själv minns Gunnar inget av markis Lagergren eftersom det var absolut förbjudet för barn att vistas uppe på slottet och på borggården på den tiden.
Gunnar utbildade sig till byggnadssnickare och byggde sitt eget hus i Öringe när han var 23 år.
– På den tiden var det lätt att låna pengar och jag fick köpa en tomt för 1200 kr av markisen.
Han träffade under bygget sin fru Inga och de flyttade ihop och fick tre barn. 1943 engagerade han sig politiskt i Socialdemokraterna och blev invald i kommunfullmäktige 1950 när han bara var 30 år.
– Vi var från början 15 ledamöter i fullmäktige, fortsätter Gunnar. Då var det bara Gunnar Gyllnert (s) som med den enda tjänstemannen Gunnar Tunevi och en sekreterare som satt i kommunhuset i Trollbäcken och styrde i kommunen.
Gunnar Persson satt i byggnadsnämnden under hela den tid då Bollmora planerades och byggdes. Först som ledamot och sedan som ordförande. Under den tiden då kommunen 1953 köpte hela markområdet på 400 hektar av markis Lagergren som ägde stora delar av Tyresö.
– Lagergren skulle ha 4 miljoner i kontanter, minns Gunnar, så Gyllnert och Tunevi åkte omkring till bankerna i stan och samlade ihop dessa sedlar.
På bara några få år byggdes Bollmora och redan 1961 stod det första huset färdigt vid Bollmoravägen och sedan byggdes Sikvägen och de centrala områdena i Bollmora.
– Det gick så väldigt fort, menar Gunnar. Rena explosionen! Men hela planen som stadsarkitekten Bo Sahlin tog fram tyckte vi i byggnadsnämnden var bra. Vi kanske inte då tänkte så rasande mycket på ekonomin utan det fick Gyllnert och Tunevi sköta.
Det var viktigt att Tyresö fick in nya invånare som kunde betala skatt när kommunen växte från ca 5 500 invånare i början av 60-talet till över 27 000 invånare 1970. Med inflyttningen till kommunen kom många unga människor som engagerade sig i politiken.
– Jag var väldigt stolt att vara invald för Socialdemokraterna. Inför valet 1970 hade jag suttit i fullmäktige i 20 år men blev då nedflyttad på listan. Jag råkade befinna mig på ett trappsteg som någon annan behövde för att klättra vidare, berättar Gunnar, som då sa upp alla sina uppdrag och slutade med kommunalpolitiken.
Gunnar Persson är fortfarande medlem i Socialdemokraterna som han gick med i för nästan 80 år sedan. Även idag har han många synpunkter på politiken. När han ser tillbaka så tycker han att mycket som gjordes på 60-talet blev väldigt bra som t.ex. Krusboda och andra områden.
– Det blev ju ett väldigt attraktivt boende där vi själva bodde i 30 år i ett radhus. Sedan flyttade vi till Sikvägen där vi också trivdes bra, avslutar Gunnar Persson.
Foto: TN Tyresö Nyheter | Gunnar framför sin dator där han spelar schack