Fritidskortet är den moderatledda regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Tanken är att barns och ungas möjligheter att delta i ledarledda fritidsaktiviteter inte ska avgöras av plånbokens storlek. Det är en av de största folkhälsoreformerna som görs på många år.
Att det görs ekonomiska satsningar i statsbudgeten på fritidsverksamheter för unga är viktigt. Tillsammans med föreningslivet fångar Tyresö kommuns kultur- och fritidsverksamhet upp all vaken tid utöver skoltid, vilket faktiskt är en större del av tiden än skolan. Men hur ska Fritidskortet fungera?
Fritidskortet ska delas ut efter socioekonomiska behov till alla barn och unga mellan 8 – 16 år. Man kommer att kunna få från 200 kronor upp till 2000 kronor. Dessa pengar ska kunna användas i särskilt godkända verksamheter. På detta sätt ska kortet leda till ett ökat deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. E-hälsomyndigheten har tillsammans med fyra andra myndigheter fått i uppdrag att arbeta fram en digital tjänst som ska få det statliga fritidskortet att fungera.
Men Fritidskortet för inte enbart med sig positiva konsekvenser. Det har höjts varningar för ökad administration, tekniska hinder, integritetsproblem, risker för missbruk och brott, ojämlik tillgång till aktiviteter och stigmatisering då stödets nivå regleras från ett ekonomiskt perspektiv. Alla aktiviteter kommer inte att omfattas av kortet. Det finns också risk för att kortet kanske inte täcker kostnaden för önskad aktivitet. Det finns även kommuner som redan testat liknande modeller. Järfälla kommun införde en fritidscheck som togs bort då den inte fick önskad effekt.
Det är olyckligt att ansvaret återigen förflyttas från samhället till individen som ska ut och shoppa på det vi än en gång är på väg att skapa – ytterligare en ny välfärdsmarknad; kultur-och fritidsmarknaden. Och vad som händer i nästa steg om fritidskortets summa ökar, i takt med neddragna medel till kommunerna, det återstår att se.
Enligt min mening borde pengarna istället riktas till kommunernas verksamhet och föreningslivet för att bidra till ett mer jämlikt samhälle. På så sätt skulle Tyresö kommun, och andra kommuner, få möjlighet att själva rikta resurserna dit de behövs mest. I Tyresö är 92 procent av våra ungdomar aktiva i någon forma av fritidsaktivitet. Fritidskortet kommer att sänka trösklarna för de som av ekonomiska skäl inte deltar men för delar av målgruppen krävs andra insatser för att nå ännu fler.
Katarina Helling
vice ordförande kultur- och fritidsnämnden i Tyresö