I begynnelsen så var det ingenting, eller åtminstone var det bara en äng. Det som något pompöst idag kallas stadsparken gick under namnet Domusängen och där hade man konserter med olika lokala artister.
En av dem som var med på den tiden både som arrangör och eldsjäl var Arne Wickander, mer känd som Punk-Arne för de flesta.
Ni har ju läst om Arne tidigare i TN och han seglar mer och mer upp som en av kommunens största bevarare av kommunens historia. Jo tack jag vet det mesta om Oxenstierna och andra kungligheter men det Tyresö som byggdes för 50 år sedan talas det oftast lite tystare om. De inflyttade familjerna från hela Sveriges, ja hela världens hörn, som hamnade i Bollmoras smältdegel kanske inte är något att skryta med men det är ju en stor del av kommunens historia. Det dåliga ryktet till trots. Arne berättar gärna historien om hur han bjöd hem punkgänget som hängde i Gallerian på 70-talet, men att de inte vågade åka dit. Eller inte fick för sina föräldrar.
Med den kunskapen känns det inte konstig att han gjorde slag i saken och startade ett skivbolag tillsammans med sin förläggare Jalle Jardland och sin ex-fru Nina Fageroos. Ja deras son heter Johnny, efter Johnny Rotten i Sex Pistols. Skivbolaget blev liksom en avknoppning av Wickanders punkböcker om Bollmora.
– Det är fantastiskt kul att vara med och starta Tyresös första skivbolag. Dessutom får nu Renegade Publishing vinylskivor att sälja, förutom böcker. Snart blir det även konst och fotografier, säger Jalle Jardland till Tyresö Nyheter och myser.
I dagarna är alltså den första plattan klar. Givetvis på vinyl och med numreringen Sikvägen 1.
Bandet som nu skivdebuterar 31 år efter inspelningen heter Brian Scan och det är inte riktigt den där svängpunken som var på 70-talet. Det här är stark medicin, typ tidig industrirock och det finns historier om att bandet, under konserter på Domusängen, fick barnen i den intilliggande lekparken att gråta. Huruvida det är sant låter vi vara osagt men det säger en del om hur tungt bandet är.
– Tanken var att den här inspelningen skulle getts ut när den spelades in men i det här fallet så hade man väl inte råd att pressa upp vinylplattor så då blev det liggande, berättar Arne för TN.
– Rent musikaliskt är väl det här vad man kallar hardcore punk, och det härstammar väl från ”tävlingen” som startade på 80-talet som gick ut på att spela snabbast. Det här är ju inspelat 1990 och man spelar ju så snabbt att det nästan låter industrirock om det. Långt ifrån Ramones som mer var pop med distade gitarrer, säger Arne om sounded.
Ett otroligt rått sound med texter om det som händer i en förort, som att vara på väg att sätta gårdsrekord i skateboard, när han som innehar rekordet kastar sin träsko på ankeln. Visst det låter kanske simpelt men det var vardagen för ungdomar på 70 och 80-talet. Lägg därtill en vansinnig ljudvägg så förstår ni allvaret i det hela.
– Det är som att kastas tillbaka i tiden och också någonting kulturhistoriskt med det här, ett bevarande när man plockar fram sådana här grejer och får möta dem här människorna igen. Det är rätt stort, och samtidigt rörande att vi kunnat ta hand om den kreativitet som de hade då, berättar Nina Fagerroos för Tyresö Nyheter.
Bandet bestod, de spelar inte tillsammans idag, av Leif ”Lirban” Henriksson, Peter Kasatia och Ronny Törmä. Att de spelade industrirock visste de nog inte då och det är ytterst tveksamt om Jocke Thåström hörde den kassetten innan han bildade Pearce, love and pitbulls.
Lirban Henriksson sa en gång att ”Målet för bandet var att få ge ut något på vinyl och att få spela på Roskildefestivalen!” Nu blev det inte någon Roskildefestival, eller det har inte blivit det ännu men det blev en väldigt kul singel och ett kulturellt minnesmärke över Bollmora.
Vill man vara med på releasen av skivan kan man bege sig till restaurang White Rice den 9 april. Evenemanget startar 18:00.
Hela intervjun sänds i Tyresöradion eller så klickar man på länken nedan,
https://www.tyresoradion.se/3745
Niklas Wennergren
Foto: TN Jalle Jardland | Snyggt och proffsigt konvolut.