THH gick in i HockeyEttan-slutspelet med stort självförtroende som bäst rankat lag. Men i första matchen mot Halmstad föll man platt direkt. Serien fortsätter redan imorgon då match 2 av 5 spelas och återigen i Tyresö ishall. 19:00 släpps pucken, ta er dit. Den här hockeyn vill ni inte missa.
Under torsdagens match verkade det som att THH hade allt emot sig. Utan att fokusera för mycket på domaren kan man väl säga som så att det var en av de mest ifrågasättningsbara insatserna den här säsongen i Tyresö ishall. Flera solklara utvisningar uteblev och några billiga åt det andra hållet påverkade helt klart resultatet i den första matchen, som Halmstad vann med 2-3. Men THH får nog rannsaka sig själva, den här förlusten får man helt klart ta på sig själva. Den uppdukade festen städades undan av Halmstad och de rödklädda krigarna i hemmalaget som tagit hela hockeysverige med storm kändes inte igen. Slarv, otur och ännu mer slarv. Så kan man summera match 1.
På alla positioner saknades det något. Diskussionerna över huruvida August Hedlund eller Tim Forslund ska stå i mål fortsätter att vara aktuella efter matchen. Forslund som fått flera chanser och bevisat sig mot alla lag fick börja i båset med kepsen på. Hedlund, som är en otroligt duktig målvakt har inte riktigt hittat tillbaka helt efter skadan tidigare under säsongen. När Halmstad utökade sin ledning med en man mindre var det en minst sagt oklar situation och målvaktsinsats. Pucken studsade förvisso mot sargen och sen rakt ut till en bortaspelare, men ett sådant billigt mål kan Hanviken inte släppa in nu när slutspelet börjat. Ska man ta sig vidare behöver man steppa upp överallt.
Även den eminenta backsidan såg skakigare ut än någonsin tidigare och jag tror aldrig att det skett så många pucktapp och förbispelningar som under den första slutspelsmatchen. Svaga passningar, direkta pucktapp och misslyckade dribblingar satte Halmstad i fina lägen om och om igen. Flera frilägen varje period, Hanviken ska på det sättet vara nöjda med att man inte släppte in fler puckar.
Om svaga passningar ställde till det för försvaret så var det helt omvänt framåt. Antingen har THH hittat en ny offensiv strategi eller så har man tappat känseln för klubban och pucken. Inte en passning satt på kamratens klubba och det kändes lite som att spelarna åkte och spela NHL på Xboxet men att man på spelkontrollerna ha bytt plats på passnings- och skottknappen. För när det väl gällde att skjuta gick det för långsamt och när man skulle passa var det missiler som färdades över hela rinken. Man måste också ha slagit något slags rekord för antalet icing-ar under en period. Så fort Hanviken påbörjade ett anfall kom ett slagskott till passning från egen zon som inte ens världens bästa hockeyspelare hade kunnat ta emot. Gång på gång spelade man bort pucken genom stenhårda passningar i knähöjd, Hanviken fick aldrig till sitt lugn i spelet framåt. Därtill lyckades man inte alls få till sitt annars farliga PowerPlay. Man förstörde för sig själva, man var ovän med pucken och åkte runt och var arga istället för att ta tag i matchen och sitt spel.
Vanligtvis får man till tryck framåt när man spelar med fler spelare än motståndarna, men för THH blev det raka motsatsen. Inte nog med att Halmstad gjorde mål med en man mindre, jag räknade det dessutom till att Hanviken enbart fick iväg ETT skott på mål de TRE första numerära överlägena i tredje perioden. Inte ens i 5 mot 3 lyckades Hanviken kvittera.
Trots en av de sämre insatserna den här säsongen från både domare och hemmalag kan THH finna styrka i att man enbart var ett mål ifrån att komma tillbaka. Om Hanviken hittar något av det man gjort så bra den här säsongen imorgon så lever matchserien. Förlorar man är uppförsbacken så brant att man knappast klarar att komma tillbaka. Direkt avgörande match, allt att spela om och otroliga möjligheter till en fartfylld, aggressiv och häftig slutspelsmatch i Tyresö ishall imorgon fredag, 19:00. Kom dit.
Fyll hallen!
