Mathias Tegnér är riksdagsledamot från Tyresö, vilket han varit sedan 2014. Han är född i slutet av 70-talet och är uppvuxen i kommunen. Idag bor Mathias på Raksta med fru och två barn. Innan riksdagsarbetet arbetade han på Hennes & Mauritz som ekonomichef och var med när företaget expanderade i Malaysia och Australien. På Handelshögskolan i Stockholm utbildade han sig till civilekonom och i Sveriges riksdag är han ledamot i skatteutskottet, ledamot i EU-nämnden, samt verksam i riksbanksfullmäktige. Mathias har ett genuint idrottsintresse och är ordförande i Stockholms ishockeyförbund, samt före detta ordförande för Hanvikens SK.
Stolt Tyresöbo har jag varit i decennier. En av många goda ting med vår kommun är att det sommar som vinter doftar pepparkakor. För ett kvartssekel sedan var doften under attack från amerikanska strafftullar. Nu är vi där igen.
Den 2 april inträffade det Donald Trump har utropat till ”Liberation day”. För många av oss har dagen inte något med befrielse att göra. Trump försöker sminka grisen, då det han gjort är att införa handelstullar och startat ett handelskrig. Det vet vi från historien är negativt både för oss konsumenter och för företagen.
Annas pepparkakor har historiskt varit framgångsrika i exempelvis USA. Den som smyger in på närmsta Walmart hittar ”Annas Swedish Ginger Thins”. Precis som andra svenska och europeiska varor blir de 20 procent dyrare. Detta är dock inget mot de tullar på 100 procent som USA planerade att införa mot just pepparkakor, som en konsekvens av det som i början av 1999 kallades banankriget. Vid den tidpunkten var Annas den enda pepparkaksproducenten som exporterade till USA. Storpolitiken höll på att träffa Tyresös stolthet med kirurgisk precision.
Hur påverkas Tyresö av beslut i riksdagen? Hur påverkas vi Tyresöbor av beslut i Vita huset? Sanningen är att då Sverige är en liten och handelsberoende nation, så påverkas vi ganska mycket. Helt plötsligt har världspolitiken flyttat in vid köksborden i Krusboda, Fornudden och Granängsringen.
Men vi påverkas inte bara av handelspolitiken, utan hela den nya utrikespolitiken som Trump står för. Det faktum aktualiserar frågan kring hur vi kan hjälpa Danmark mot Trumps angrepp mot Grönland. Ska vi låtsas att det regnar eller ska vi hjälpa vår svagare granne i nöd? Ska utrikespolitiken vara principiell eller kortsiktigt nyttomaximerande?
Det är en fråga som alla som sysslar med utrikespolitik måste ställa sig. Under efterkrigstiden har Sveriges utrikespolitik nästan alltid varit principiell. Den nuvarande regeringen har tydligt argumenterat för att utrikespolitiken ska gynna svenska intressen.
En av dem som argumenterat för detta är Henrik Landerholm. Problemet med Landerholm är inte bara att han tappar bort hemligstämplade dokument. Han har dessutom fel. En utrikespolitik som enbart är nyttomaximerande riskerar att bli alltför kortsiktig. Ungefär på samma sätt som att Trumps utrikespolitik, som uttryckligen ska gynna USA, inte säkert gör det. Tyvärr verkar det som att det är denna strategi som regeringen anlägger i Grönlandsfrågan. Det svenska stödet till Danmark har varit alltför svagt och senfärdigt.
Rent principiellt är frågan enkel. Det är grönländarna som avgör sin egen framtid. Detta har också den danska regeringen slagit fast. Jag menar att Sverige måste stå på danskarnas sida, oavsett om det leder till högre tullar mot vårt land. På kort sikt kan det kosta oss, men på längre sikt är jag övertygad om att ett rakryggat Sverige blir en vinnare.
Vad som händer med Grönland är väldigt svårt att sia om, men ett är säkert: Det kommer fortsätta dofta pepparkakor i Tyresö.
Mathias Tegnér